fredag, juli 28, 2017

Nu har vi utrett Gnesta och Trosa låneskulder!



Utgångspunkten för denna diskussion var två artiklar i Södermanlands Nyheter. Den första Trosa ett av landets mest skuldtyngda kommuner, hävdade att med totala skulder på drygt 100 000 kronor per invånare är Trosa landets trettonde mest skuldsatta kommun.

Detta hade jag synpunkter på i en artikel Stor del av Gnestas skulder i bolag. Jag hävdade t ex att Gnestas skulder var i paritet med Trosa trots en 35:e plats enligt den första artikeln.

En insändare av en Pär Abrahamsson menade att allt var fel. Jag skrev ett svar som aldrig publicerades av Södermanlands Nyheter.

Efter att nu ha dialogat med ett antal myndigheter inkl SCB:s ansvariga Anita Brandt vet jag exakt hur det förhåller sig.

1. SCB gör aldrig någon rangordning eftersom kommunerna har olika organisationer av t ex egna fastigheter, som kan ligga i bolag eller sortera under kommun.

2. De länkar till all information finns nedan för kommun resp koncern och på t ex soldinfo etc.

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107A/BalansKn/?rxid=6d52eca5-d226-4e31-b980-7c15f9c49c94


http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107A/BalansKcr/?rxid=6d52eca5-d226-4e31-b980-7c15f9c49c94


 3. Trosa och Gnesta ekonomi är helt jämbördiga och ligger högt i landet. Men flera sörmländska kommuner ligger högt.


Kommun 2016 Bostad tot
0486 Strängnäs 83 077 14 398 97 475
0484 Eskilstuna 71 601 9 939 81 540
0461 Gnesta 56 663 35 104 91 767
0488 Trosa 53 958 47 365 101 323
0481 Oxelösund 53 509 7 872 61 381
0480 Nyköping 41 567 12 686 54 253
0483 Katrineholm 16 240 56 479 72 719
0482 Flen 15 016 63 959 78 975
0428 Vingåker 12 833 54 193 67 026


4. Utsattheten är mindre för kommunernas hyresbolag eftersom en ränteökning kan slås ut på hyresgästerna medan all annan kommunal verksamhet i samma läge förmodligen innebär skattehöjningar.

5. I Gnesta kommuns skuld på 56 663 kr per invånare ingå även Gnesta Förvaltning AB skulder. Oroande är den enligt kurvorna ovan accelererande skuldsättningen vilket var utgångspunkten för mina synpunkter.

tisdag, juli 18, 2017

Transportstyrelsen och försvarssekretessen!


Transportstyrelsen har ju ertappas med att utlämna förmodligen kvalificerat hemlig information till Serbien, Tjeckien och Rumänien. Så vitt det är känt får bara svensk medborgare med genomförd PK ta del av denna typ av uppgifter om inte regeringen i särskild ordning gett dispans. Att lämna ut uppgifterna till annat land är således en grov överträdelse av lagen.




Enligt Dagens Nyheter så är säkerhetstjänsten i Serbien intimt lierad med den ryska dito och det handlar inte om vilka meningslösa uppgifter som helst. DN säger att det bl a rör sig om körkortsregistrets personuppgifter, data om infrastruktur inom totalförsvaret och kapaciteten hos infrastrukturen. 


Många personer i Sverige jobbar under skyddad identitet. Det gäller polisen men framför att personal inom försvaret som sysslar med underrättelseverksamhet. Dessa personers identiteter kan nu vara röjda för främmande makt, vilket är en katastrof för Sverige.


Som dåvarande projektledare för Försvarsmaktens första stora upphandlade outsourcingprojekt på 90-talet, blir man tämligen förvånad med vilken lättvindighet Transportstyrelsen agerar och vilken enorm påverkan detta kan få för svenskt försvar och underrättelsetjänst. När vi outsourcade handlade det om svensk personal med personkontroll, driften skulle ske på försvarets datorer i försvarets lokaler. Allt annat var otänkbart av såväl sekretess- som kommersiella skäl.


Transportstyrelsen förra GD får nu böta 70.000 kr för ett brott som kunnat ge mångårig fängelsevistelse. Var brottet medvetet? Ja det skrevs en särskild handling i ämnet. Fanns det ett uppsåt? Förhoppningsvis ej men pekar på vikten att tillsätta kompetent personal på viktiga poster i riket. 


Detta ärende med ett extremt slarv av kvalificerat hemlig information är inte i klass med Berling men näst intill. Ärendet är enbart påbörjat och det lär komma mer.


Dumskallarnas sammansvärjning!

måndag, juli 10, 2017

Hur stora skulder har Trosa och Gnesta kommuner?

Gnesta kommuns framtidsplaner 2015-2017

Idag kan man läsa i Södermanlands Nyheter att Trosa kommun är kraftigt skuldsatt med ca 100.000 kr per invånare. Tittar vi en stund på Gnesta kommun tror vi det är jämbördigt oavsett om man räknar in eget kapital eller ej.


Gnesta kommun har en konstruktion där kommunens fastigheter finns under ett särskilt Förvaltningsbolag, som kan göra att 360 mkr i skuld döljs som borgensåtagande. I varje fall så ökar skuldsättningen kraftigt de två senaste åren inklusive det särskilda lån som upptagits i år på 120 miljoner för att täcka initialkostnader för ny friidrottsanläggning och ersättning för nerlagda äldreboendet Liljedalshemmet. Om man bortser från posten framtida hyror etc så är kommunens totala skuld och ansvarsförbindelser enligt plan 2017 som följer:


Eget kapital mm   340 mkr
Skulder           158 mkr
Panter o ansvar
Pension            70 mkr (netto minus placeringar)
Borgen för bolag  714 mkr
Lån 2017          120 mkr
Totalt          1.427 mkr

Motsvarande summa 2015 är 1.153 dvs en ökning med 274 miljoner på två år, vilket känns tämligen oroande. Kommunen har 10.840 invånare, vilket gör en skuld på 132.000 kr per invånare. Räknar vi bort eget kapital, vilket kanske SCB gör i sina sammanställningar blir skulden ändå 101.000 kr per invånare. 


Dessutom har kommunens soliditet minskat till 23% med upptagandet av det nya lånet på 120 mkr. Gnesta förvaltning AB har en soliditet på 11% och Gnestahem 18%. Som jämförelse kan nämnas Nyköpingshem med en soliditet på runt 45%. 


Förvisso får man hoppas att dessa investeringar i Gnesta som huvudsakligen går till centralorten ändå sker till goda syften och kommer framtiden till godo. Skuldsättningen ökar dock snabbt. Men höjda räntor och låg soliditet är alltid ett orosmoln för framtiden.


Implicit ligger även frågan i denna blogg: "Har Gnesta kommun verkligen råd med den nya idrottshallen samtidigt, som det skall byggas äldreboende, ny förskola och infrastruktur för ökat bostadsbyggande?" Man har ju redan tre sporthallar. Detta blir den fjärde på centralorten.


måndag, juli 03, 2017

Landet Gud gav till Kain!

Protesterna mot centralmakten i Gnestas hantering av ytterområdena Laxne, Björnlunda och Stjärnhov blir allt starkare. Senast i samband med "Så gick det för Gnesta kommun 2016", tarvade en uttröttad Gåsingebo att i Södermanlands Nyheter påpeka att närmare hälften av befolkningen inte bor i Gnesta tätort. I skriften kunde man läsa om allt vackert som genomförts, Östra Storgatan, nybyggnationer,bad vid Frösjön, projektering i Norra Vackerby,Freja Bad/Gym, Skillingavallen,ny sporthall etc. Inte ett ord om övriga delen av kommunen. Inte en enda investering utom en ganska onyttig asfaltering i Laxne.


I Gnesta tätort har man turistvärdar men på kommunens mest besökta turistmål Skottvångs gruva, finns det personer som ställer upp frivilligt, som värdar år ut och år in. Kommunen har aldrig bidragit med en krona.


Bad och klippning av Frösjön går bra i kommunal regi. När Föreningen Laxnegården ville ha en soptunna till badet i Laxne tog det 6 månader efter otaliga förnedrande samtal. Beträffande upprensning av sjöar så skulle nog Kyrksjön i Björnlunda vara mer prioriterad. Men den ligger ju inte i Gnesta.


Är man intresserad av ekonomi som undertecknad, så finns det nog annat att fundera över i verksamheten 2017. Kommunen avser att direkt investera ca 37 miljoner kr för olika ändamål exkl VA. Men därutöver har man ökat på sina skulder med 120 miljoner kr, som avses investeras i centralorten för olika byggnationer och tillförande av nytt kapital till kommunkoncernen. Ytterligare 120 miljoner innebär att kommunens skulder/borgen nu snart är större än 1,3 miljarder kr.


Av den totala investeringen på 157 miljoner kr bedömer jag att enbart 3 miljoner kr går till Laxne, Björnlunda och Stjärnhov och då enbart för skolans behov. Jag klandrar inte investeringsviljan. Men den utgör en gigantisk snedfördelning till landsbygdsbefolkningens förfång. 


Inför valet 2018 måste nu varje parti med självaktning förklara eller göra en plan för kommunens ytterområden. Ett parti, Centerpartiet har redan krävt detta i en motion till fullmäktige.


Men man kan verkligen undra över hur det kunde bli så här med denna utsugning av en stor del av invånarna i kommunen. För byggdes det skolor i Stjärnhov, Björnlunda och Laxne. Det byggdes ålderdomshem och förskola i Björnlunda. Idag investeras inte en krona i ytterområdena och i Laxne står skolan tom.


Jag är ganska övertygad om att några partier behöver rycka upp sig rejält för att inte tappa väljare 2018.


Fotnot. Rubriken syftar på en bok av Hammond Innes som utspelar sig i den ödsliga vildmarken i kanadensiska Labrador.