onsdag, november 13, 2013

Kort efter pendeltågsdebatten Gnesta i lördags spårade det ur rejält!

I och tågurspårningen vid Södra Station fick Anders Ygeman(S) ordf riksdagens trafikutskott vatten på sin kvarn det minskade järnvägsunderhållet. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd(M) fick otacksamma uppdraget att kommentera. Men hon är ju på intet vis direkt ansvarig;den bollen har Trafikverket, enligt den fördelning som finns mellan myndiga myndigheter och regeringen och riksdag.

 
Järnvägens getingmidja är svår liksom tunnelbanans dito mellan Slussen och Centralen. När jag slutade mitt jobb i Stockholm i januari 2006 åkte jag dagligen antingen med stillastående bil via Essingeleden eller via Eskilstunatåget till Centralen och därefter tunnelbana till Östermalmstorg utom sköna sommardagar då jag flanerade Strandvägen, Narvavägen till Banérgatan. Vid centralen var det knökafullt redan i mitten av 2000-talet dvs snart för 10 år sedan. Lika knökafullt var det på pendeln. När det gäller biltrafik gick det på 80-talet att åka från Mariefred till Liljeholmsbron, Hornsgatan, Skeppsbron, Strandvägen, Valhallavägen, Banérgatan utan ett enda stopp vid rödljus. Vid slutet av 90-talet var det ingen som helst idé att åka den vägen. Istället gällde Essingeleden, Norra Stationsgatan, Norrtull, Cederdalsgatan, Valhallavägen och Banérgatan. Men ofta blev det tåg på Mälardalsbanan. Antalet passagerare på denna linje var från början 50% högre än beräknat och blev en stor success. Senare invigdes Svealandsbanan (norr om Mälaren) med pompa och ståt. Jag tillhörde de inbjudna som reste mellan Stockholm och Örebro tillsammans med bl a konungen. 

Enligt Public Service Rapport och SR (som jag normalt inte tittar eller lyssnar på) så verkade det närmast som om det vara ministern som var ansvarig för olyckan. I varje fall tyckte (MP):s trafikexpert detta. Ibland är verkligen politik "möjligheternas konst." Felet skulle enligt sagda media vara dåligt spårunderhåll. Är man utbildad ingenjör så blir nog den snabba analysen att det nog snarare är ett tågproblem,  möjligen en fellagd växel eller varför inte ett sabotage. Att spåren skulle vara så nedslitna att inte breddtoleranserna innehålls tvivlar vi nog på. Särskilt som tågen kör relativt sakta på denna sträcka!

Men getingmidjorna måste bort. Det innebär att det behövs högre T-banekapacitet från söder till Norrmalm (enligt regeringens förslag). Men det skulle nog behövas en tvärförbindelse mellan Hornstull och Fridhemsplan så att man får en Circle Line, som i London!

Underhållet kan liksom nu vara utlagt på enskilda entreprenörer. Dock inte med lägsta pris som prioriterat kriterium utan tillgänglighet!

Fjärrtåg, regionaltåg och godståg kommer även efter att nya citybanan är klar till Odenplan och norrut, att få gå på de gamla två spåren, då pendeltågstunneln är för brant!. Man kan fråga sig om detta verkligen räcker? Till 2025.


Tittade i kväll på tyska RBB (Berlin och Brandenburg) i ett program som var skrattretnde lika svenska reportage om tågproblemen förra vintern. Bilderna på igensnöade tyska tåg och S-Bahn såg betydligt värre ut än den Stockholmska pendeln. I Berlin har man nu satt in elvärme i alla växlar och byggt en fantastisk avisningsbana för hela tågsätt med värme och varmvattenunderspolning. 


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar