Måndagskvällens kommunfullmäktige i Gnesta bjöd på en synnerligen rörig debatt. Åhörarna, ganska många, måste haft svårt att förstå vad det hela gällde. Problemet var att den framskrivna frågan gällde Barn- och utbildningsförvaltningens organisation av skolan. Medan mycket av diskussionen handlade om kommunstyrelsens fördelning av pengar till kommunens olika verksamheter.
Många tycktes tro att kommunens besparingskrav gällde enbart ytterskolorna, vilket visade sig vara helt felaktigt. Det finns en omfattande besparingsplan för skolorna i Gnesta tätort liksom för äldreomsorg mm.
De partier, som tar ansvar för alla invånare i Gnesta, är givetvis bekymrade över att antalet elever minskar kraftigt i ytterskolorna och därmed statens bidrag till verksamheten.
Kommunen får ett extraanslag under 2010 på 13 MKr. Det täcker vissa delar av den brist på 25 MKr, som finns. För dessa pengar kan man göra temporära åtgärder, som att se till att arbetslösa ungdomar kommer in på arbetsmarknaden samt minska vissa besparingar av temporär art. Utöver detta tillkommer ett beräknat överskott 2009 på cirka 8 MKr, vilket innebär att av totalt saknade 25 MKr har 20 MKr inhämtats från staten. Kommunens besparingskrav är således inte mer än 5 MKr. Det borde innebära att skolan kan få ett större extra tillskott till sin verksamhet.
Det är självklart oerhört viktigt för framtiden att satsa på ytterområdena. Utvecklingen av Gnesta tätort har stått i fokus till förfång för halva befolkningen i kommunen som faktiskt bor i Björnlunda, Stjärnhov, Gåsinge-Dillnäs och Torsåker. Det finns olika möjligheter att höja statusen och utvecklingspotentialen i dessa orter. Skolan utgör en synnerligen viktig del i denna utveckling.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar